L’été | Sommar

Åh! Sjung, sjung våghalsiga sångare

glada lärka, lyckliga fink,

sjung och älska!

Just utslagna rosor fyller våra skogar med doft.

Åh, sjung och älska! 

 

Solen förgyller de

med bullriga svärmar fyllda platanerna,  

och utgjuter glädje.

Låt allt drunkna i dina magnifika strålar.

Åh, sjung och älska!
 

Hör du de ljuva orden på den lunga,

blomstrande ängen? 

Skyarna välsignar den förtjusande själen -

den älskande frun - bredvid hennes make. 

Åh, sjung och älska! 

​

Text: Édouard Guinand 

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

En sommardag

O, ljuva sommarfläkt,

som mina kinder smeker!

O! huru svalt och täckt

din kyss min tinning rört!

Ditt glada sus jag hör,

då du med blomstren leker,

och mera skön du gör den dröm,

som nyss du stört.

 

Hör, vilken sång

ur sjö och skogar klingar!

Ack, tysta smärtan ned,

som än min ande tvingar!

Kom, milda sommarfläkt!

Av dina vingar täckt,

ingen glädje jag begär,

men ro mig blott beskär!

 

Hör, vilken röst

i dina suckar talar!

O! hur mitt kvalda bröst

du tjusar och hugsvalar!

Far, milda sommarvind!

Hälsa till björk och lind!

Deras frid jag njuta fick,

men blott ett ögonblick.

 

 

Mån tro? Jo, jo! 

Vad månd’ det landet heta,

som har min älskling gömt, mån tro?

Det ville jag väl veta,

och om han mig har glömt? Jo, jo!

 

Lilla fågel, ge mig svar!

Du, som genom luften far,

dröj, o dröj! Säj, o säj!

Nej, du skyndar bort så fort,

bryr dig om mitt kval ej stort.

Ensam så min visa dör,

sjunger på en ton, som ingen hör.

​

Hur har den munnen talat, 

som honom från mig drog, mån tro?

Hur har det ögat strålat, 

som honom så betog, jo, jo! 

​

Vågen hör jag slå mot strand, 

fjärlin sitter still på hand 

Dröjen kvar! Gen mig svar!

Nej, i flyn mig båda två. 

Ack! Så gjorde han också...

ensam så min visa dör,

sjunger på en ton som ingen hör.

​

Poesi av: Adolf Fredrik Lindblad

 

Sparven

Muntra sparf i linden, gungande för vinden,

Kan du säga mig ditt ödes gång?

Härligt må det vara,

att kring verlden fara luftens väg så strålande och lång, luftens väg så strålande och lång!

Sitt på grenen stilla hvila vingen lilla,

qvittra om ditt liv en sommarsång. 

​

 

Jag lever väl som en duva 

Jag lever väl som en dufva

som har sin make bort mist;

af daglig ängslan hon trugas

allt på sin ensamma qvist.

Men bäckarna saktelig rinna,

de hinna dock hafvet till slut;

kärlekens sorger försvinna,

troheten varar den ut. 

Poesi av: P. D. A. Atterbom

 

Frieriet  

Ack Betty, av ditt ögonpar 

ett dödligt sår jag fått.

Vi dröjer du att ge mig svar? 

Du länge mig förstått. 

 

Ack kära Jon, på dig jag ser 

Och jag älskar dig mer och mer. 

Men svara ja, det vill jag ej,

och vill ej heller säga nej, 

och därför tycker jag som så: 

Jag mig betänka må. 

 

Ack Betty, minns i somras ju,

Hur säll, hur glad jag var. 

Det var en gång, så sade du, 

du skulle ge mig svar. 

 

Ack kära Jon, nog är det så,
Väl kunde du mitt löfte få,
Men Jon och Hans och Matts och Pär!
I alla är jag litet kär,

och därför tycker jag som så: 

Jag mig betänka må. 

 

Ack Betty, huru grym du är, 

Som så mig kan bedra. 

Nog ser jag vad som håller här: 

Du vill en annan ha.

 

Nej kära Jon, så hör då mig! 

Skall jag nå’n ha, så tar jag dig, 

men för att säga hur det är:

I ingen är jag riktigt kär, 

och därför tycker jag som så: 

Jag mig betänka må.

Poesi av: Adolf Fredrik Lindblad

Allegro 

No. 10 ur "Posthumous Works", bok 2 

​

Sehnsucht | Längtan

Längre och längre bort ljuder dansen.

Som tur är, är det tyst runt omkring mig på ängen

bara till mitt uppfyllda hjärta vill inte ro komma. 

 

Hör! natten svävar genom rymden.

Hennes klädnad prasslar genom träden, tyst viskande.

Ack, precis så strövar mina drömmar och önsningar omkring -

brinnande av kärlek.

​

Poesi av : Johann Gustav Droysen

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

Andres Maienlied (Hexenlied) | Häxornas sång

Svalan flyger, våren segrar

och ger oss blommor till kransarna!

Snart rusar vi, tyst ut ur dörren

och flyger till den präktiga dansen!

En svart bock, en kvast, eldgaffeln, spinnrocken,

drar oss raskt likt blixt och vind

genom susande blåst till Brocken! 

 

Omkring Beelzebub dansar vår trupp

och kysser hans starka händer!

En svärm av spöken tar oss under armen

och svingar elden i dansen. 

Beelzebub lovar den dansande truppen, gåvor efter gåvor.

Ni ska gå vackra i siden

och begravas i mängder av guld! 

 

En elddrake flyger runt taket och ger oss smör och ägg,

en grannen ser gnistorna flyga

och slår ett kors framför elden.

Svalan flyger, våren segrar

och ger oss blommor till kransarna. 

Snart rusar vi, tyst ut ur dörren

och flyger till den präktiga dansen!

​

Poesi av: Ludwig Christoph Heinrich Hölty

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

Liebst du um Schönheit |  

Älskar du skönhet, Så älska inte mig.

Älska solen, Med sitt gyllene hår.

Älskar du ungdom, så älska inte mig.

Älska våren, Som är ung varje år.

​

Älskar du skatter, så älska inte mig.

Älska sjöjungfrun, Som har många klara pärlor.

Älskar du kärlek, Så älska mig.

Älska mig alltid, Jag ska älska dig mer.

​

Poesi av: Friedrich Rückert

ÖVERSÄTTNING AV: M. HILLBERG

​

Vogel als Prophet | Fågeln som profet 

No. 7 ur Op. 82 "Waldszenen" 

​

Durch Zärtlichkeit und Schmeicheln |

Med ömhet och vackra ord

Med ömhet och vackra ord, 

vänlighet och charm, 

Är det lättare att övervinna goda flickors hjärtan. 

 

Men sura kommandon 

oväsen, tjat och plågor, 

kommer bara resultera i, att efter ett par dagar, 

kärlek och trohet försvinner. 

​

 

Ich gehe, doch rate ich dir |

Jag går, men jag råder dig...

OSMIN

Jag ska gå, men jag råder dig att hålla dig borta från skojaren Pedrillo. 

 

BLONDE

Dra, ge mig inga order, du vet att jag inte klarar det. 

 

OSMIN

Lova mig… För bövelen! 

​

BLONDE

Hur vågar du? Dra! Lämna mig ifred! 

​

OSMIN

Jag går inte en centimeter förrän du lovar att lyda mig. 

 

BLONDE

Aldrig, din stackars dummer! Inte ens om du vore kejsaren själv! 

​

-----

​

OSMIN

Engelsmän, vilka idioter ni är som låter era kvinnor göra som de vill! Vilket besvär det är att vara fast med en sådan varelse.

 

BLONDE

Ett hjärta fött i frihet, kommer aldrig ge efter för slaveri. Även man tillfångatas, är hjärtat fortfarande stolt att vara fri och skrattar åt världen. Dra!

 

OSMIN

Hur vågar du tilltala mig så?

 

BLONDE

Precis så! 

 

OSMIN

Bara för det, stannar jag!

​

BLONDE

En annan gång, nu måste du gå! Dina ögon är i fara om du stannar längre.

 

OSMIN

Har jag någonsin skådat sådan fräckhet? Håll tyst, jag går, jag går! Innan du börjar använda dina knytnävar.

​

Ur operan: Die Entführung aus dem Serail 

Libretto av: Gottlieb Stephanie

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

Why do they shut me out of heaven? | Varför stänger de mig ute från himlen? 

Varför — stänger de mig ute från himlen?

Sjöng jag — för starkt?

Men — jag kan sjunga lite “mindre”

Skygg som en fågel!

 

Skulle inte änglarna pröva mig —
Bara — en gång— till —
Bara för att — se — om jag störde dem? —
Men  — stäng inte dörren!

Åh, om jag — vore herrarna 
I de “Vita klädnaderna” —
Och de — vore den lilla handen — som knackade —
Kunde — jag — förbjuda?

​

Poesi av : Emily Dickinson

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

I'm a lonley man Susannah | Jag är en ensam man, Susannah

Jag är en ensam man Susannah.

Men ibland verkar det som att jag måste ha nån.

Nån jag kan älska som annat folk gör,

för det är ett ensamt jobb jag gör.

 

Min belöning är i himlen,

det finns ingen här nedanför.

Men ibland blir jag nästan galen,

jag behöver en kvinna så.

​

Jag är en ensam man Susannah,

gjord av kött, blod och ben.

Och jag behöver nån jag kan älska som annat folk gör.

För det är ett ensamt jobb jag gör.

​

​Ur Operan: Susannah

Libretto: Carlisle Floyd

ÖVERSÄTTNING AV: M. HILLBERG 

I Bought Me a Cat | Jag skaffade katt

Jag skaffade katt, min katt var bra.

Jag matade henne varje dag.

"Tiddelida" var vad katten sa.

​

Jag skaffade anka, min anka var bra.

Jag matade henne varje dag.

Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

 

Jag skaffade gås, min gås var bra.

Jag matade henne varje dag.

Min gås sa håå. Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

 

Jag skaffade gris, min gris var bra.

Jag matade henne varje dag.

Min gris sa nöff. Min gås sa håå.

Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

 

Jag skaffade ko, min ko var bra.

Jag matade henne varje dag.

Min ko sa mu. Min gris sa nöff.

Min gås sa håå. Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

 

Jag skaffade häst, min häst var bra.

Jag matade henne varje dag.

Min häst sa gnägg. Min ko sa mu.

Min gris sa nöff. Min gås sa håå.

Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

​

Jag skaffade fru, min fru var bra.

Jag matade henne varje dag. Min fru sa "älskling".

Min häst sa gnägg. Min ko sa mu.

Min gris sa nöff. Min gås sa håå.

Min anka sa kvack.

"Tiddelida" var vad katten sa.

Amerikansk folkvisa

ÖVERSÄTTNING AV: M. HILLBERG

​

Caro nome | Kära namn

Gualtier Maldé... 

namnet på honom som jag älskar så

ristar in sig i mitt förälskade hjärta. 

​

Kära namn som fick mitt hjärta 

att klappa för första gången -

påminn mig alltid 

om kärlekens ljuvligheter. 

​

På tankens vingar

kommer min längtan att flyga till dig 

och mitt sista andetag

kommer vara ditt, kära namn. 

Ur operan: Rigoletto

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

Med en fågel på sitt huvud

Så jobbigt det kändes när jag ur sängen klev

men vad gör det nu

när jag har en fågel på mitt huvud. 

Hur ska jag få jobb när jag inget förstår

men vad gör det nu

när jag har en fågel på mitt huvud. 

 

Ensam har jag varit

känt skuld i sämre kvinnors lag

har inte vågat handen

sträcka ut för att söka min livskamrat

men vad gör det nu

när jag har en fågel på mitt huvud. 

​

Hur jag känslan av liv fick åter

med en fågel på mitt huvud

(han har en fågel på sitt huvud)

jag har en fågel på mitt huvud.

​

Hur problemfritt allt kan va!

Med en fågel på sitt huvud!

​Poesi av: Anders Hasselgren

ÖVERSÄTTNING AV: M. HILLBERG 

Lob des Hohen Verstandes  | Pris av det höga förståndet 

Det var en gång en djup dal, 

i vilken en Gök och en Näktergal

ville slå vad om vem som sjöng 

den vackrare sången. 

Den som genom skicklighet - eller tur - vann,

skulle bära iväg priset. ​

 

Göken sa: "Tur för dig har jag redan valt domare"  

och utnämnde direkt Åsnan.

"Ty han har två stora öron

och hör mycket tydligare vad som är dåligt

och vet också vad som är bra." 

​

Snart flög de till domaren 

och när de förklarat för honom hur saken låg till, 

bad han dem att sjunga. 

​

Näktergalen sjöng vackert,

men domaren sa, "Du förvirrar mig

- hee-haw hee-haw - 

jag förstår det inte!"

​

Efter det sjöng göken sin stilla sång

genom terser, kvarter och kvinter.

​

Åsnan gillade det, och sa: 

"Vänta medan jag ger min dom:

Näktergal, du sjöng bra, 

men du, göken, sjunger fina koraler 

och kan hålla takten. 

Må det kosta mig ett helt land, 

men mitt stora förstånd utser 

dig till vinnare!

Koko! koko! Hee-aaaw!"

​

​Poesi: Tyska folksånger

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS

Wie Schön ist doch die Musik |

Hur vacker är inte Musiken

Hur vacker är inte musiken,

men allra vackrast är det när den tystnar.

Hur underbar är inte en ung tyst kvinna,

men allra mest underbart är när hon är någon annans.

Hur skönt är inte livet,

men allra skönast är när man inte är dum

och vet hur det ska levas.

​

Ah mina kära, storartat har ni kurerat mig,

och aldrig har jag känt mig så lycklig.

Jag mår så obeskrivligt bra.

Nu tystnad. Nu ro. Ahh….

​

Ur operan: Die schweigsame Frau

Libretto av: Stefan Zweig

ÖVERSÄTTNING AV:

Nun liebes Weibchen, ziehst du mit mir | Nu kära fru, drar du med mig. 

LUBANO: 

Nu kära lilla flyttar vi till vårt nya lugna hem.

 

LUBANARA:

Mjau

 

LUBANO:

Vad var det där? Vad säger du? Skulle vi inte flytta ihop nu? 

 

LUBANARA:

Mjau

 

LUBANO:

Men sluta med ditt mjauande och säg mig att du älskar mig! 

​

LUBANARA:

Mjau mjau

 

LUBANO:

O ve, o ve, o stackars mig! Hon är förhäxad arma tjej!

​

BÅDA:
Mjau mjau mjau mjau

 

LUBANO:

Du stackars lilla, för alltid min. Hur ska jag kunna hjälpa till? 

​

LUBANARA:

Mjau

 

LUBANO:

Kanske kan jag locka med mjölk? Kom! Kom! I huset finns det mjölk! 

 

BÅDA:

Mjau mjau mjau mjau

Ur operan: Der Stein der Weissen 

Libretto av: Emanuel Schikaneder

ÖVERSÄTTNING AV: M. HILLBERG

​

​

Chacun le sait | Alla vet det

Alla vet det, alla säger det - 

Regimentet över allt! 

I alla taverner i Frankrike

är regimentet det enda som alla prisar. 

I alla länder är regimentet  

älskarens och fästmännens terror… 

Men definitivt suverän skönheten. 

 

Där är det! Där är det, där är det! För tusan! 

Där borta, där borta, där bort! För bövelen!

Det vackra Tjugo-första. 

 

Det har vunnit så många strider, 

att man skulle kunna tänka sig att vår kejsare 

göra alla soldater till marskalker av Frankrike i fredstider.

Ty det är allmänt känt att regimentet,

är det som segrar mest, det mest charmerande

- fruktat av ett kön, älskat av det andra! 

​

Ur operan: La Fille du régiment

Libretto av: Jean Francois Bayard

ÖVERSÄTTNING AV: J. MINDUS